Effekttariffer

Här försöker vi svara på de vanligaste frågorna om effekttariffer, eller effektbaserad prissättning för elnätstjänster. Du hittar mer information på Energimarknadsinspektionens hemsida (Ei) eller hos ditt elnätsföretag. Hos Ei ligger också föreskrifterna för tariffutformning från april 2022.

Vad är skillnaden mellan en traditionell tariff och effekttariff?

Tariffer relaterar till din elnätsavgift och betyder i praktiken prissättning. Avgiften består vanligtvis av en fast avgift [kr/år eller månad], en rörlig avgift [öre/kWh] och någon form av abonnemangsavgift [kr/år el. månad).

Abonnemangsavgiften har för mindre kunder traditionellt varit baserad på säkringsstorleken. Men tariffer kan även fungera så att en eller flera uppmätta effekttoppar används som grund för debitering. Då pratar man om effekttariff eller effektavgift. Effekttoppar är tillfällen i månaden då elanvändningen är som högst.

Vad är skillnaden mellan energi och effekt?

Energi anger hur mycket el du använder under en viss tid och effekt hur mycket el som används vid en given tidpunkt. Energin du använder mäts i kilowattimmar (kWh) och effekten mäts i kilowatt (kW). Om du startar en diskmaskin, tvättmaskin och dammsugare samtidigt så blir ditt effektuttag högre än om du startar var och en av dem vid olika tillfällen. Den totala energianvändningen blir dock densamma om apparaterna i båda fallen körs under lika lång tid.

Vad är syftet med effekttariffer?

En effekttariff kan utformas på olika sätt men huvudsyftet är att optimera utnyttjandet av elnätet, vilket blir allt viktigare när elanvändningen i samhället ökar, som när fler väljer elbilar.

Effekttariffer innebär att det blir dyrare för dig som konsument att ladda elbilen hemma – om du vid samma tidpunkt använder andra energikrävande maskiner. Ett pris baserat på uppmätt effekt ska ge kunden incitament att i stället ladda när elanvändningen i samhället är låg, till exempel senare på kvällen eller nattetid. En effekttariff kan på olika sätt vara utformad för att styra i den riktningen.

Ett annat sätt att balansera elanvändningen och minska effekttopparna är att installera ny teknik, så som laddboxar eller värmepumpar med lastbalansering, som automatisk jämnar ut elanvändningen i hushållet över tid.

Finns det någon koppling mellan effekttariffer och klimatomställningen?

Att fler företag nu börjar införa effekttariffer för mindre kunder kan kopplas till bestämmelsen i ellagen som säger att tarifferna ska vara förenliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet. Genom att skicka prissignaler i elnätstarifferna vill man uppmuntra till efterfrågeflexibilitet som gör att kunderna använder elnätet mer effektivt. Hela samhället står inför en stor elektrifiering där mer elproduktion måste kunna anslutas till elnätet och transporteras till kunder och industrier. Ju mer effektivt vi kan använda elnätet, desto mer el får plats. Så på så vis kan effekttariffer gynna klimatomställningen.

Om avgiften baseras på uppmätt effekt, hur bestäms den effekt man får betala för?

Det kan se olika ut. Vanligtvis är det timmedeleffekter man använder sig av, det vill säga den genomsnittliga effekt man mäter upp under en timme. Ibland används den högsta uppmätta timmedeleffekten och ibland används ett medelvärde.

Är det inte svårt för många kunder att påverka sin effektanvändning?

Jo, det kan vara svårt. På sikt kommer sannolikt mer automatik in i hemmets elektronik som sköter till- och frånslag utifrån signaler i elnätsavgiften och elpriset. Men redan idag finns det en del att göra. En elbil kanske kan laddas nattetid. Laddboxar kan dessutom installeras med lastbalansering som automatiskt bevakar den totala elanvändningen i hemmet. Sedan kan man såklart tänka på enkla saker som att inte använda många effektslukande apparater samtidigt.

Är det inte orättvist att ”straffa” kunder som köper elbil med höga effektavgifter för laddningen?

När kunder och samhället börjar använda elnätet i väsentligt större omfattning, genom ett mycket större effektuttag, är det rimligt att kostnaden ökar något för elnätstjänsten. Elnätet är en förutsättning för att kunna köpa det nya “bränslet” el, på samma sätt som all infrastruktur som försörjer bensinmackar i dagsläget betalas av kunderna.

Om det är tariffer som beror på säkringsstorleken, får en liten lägenhet som har 16A då betala lika mycket som en villa med samma säkring?

Nej, det allra vanligaste är att det finns en särskild lägenhetstariff med en lägre abonnemangsavgift.

Vad är det egentligen för kostnader som elnätsavgiften ska täcka?

Vissa kostnader har en direkt koppling till hur mycket el som överförs i elnätet. För varje kund finns sedan en kostnad för mätning och debitering som brukar kallas kundspecifika kostnader. Den största kostnadsposten består slutligen av de kostnader som finns för själva elnätet, där drift, underhåll och investeringar ingår. Stora investeringar har gjorts i anläggningarna som driver kapitalkostnader utan någon direkt koppling till hur mycket energi som överförs. Drift, underhåll och övrig löpande verksamhet utgör förstås också en del av kostnadsmassan.

Av kundens totala kostnad för el står elnätsavgiften (som diskuteras här) för omkring 25 procent, elhandelskostnaden 25 procent medan 50 procent är skatter och avgifter.  

Kan man som kund påverka sin kostnad för elnätet?

Om man abonnerar på effekt ska man försöka abonnera på en tillräcklig nivå och inte mer än så. För mindre kunder, där säkringsstorleken utgör ett slags abonnemang innebär det alltså att man inte ska ha en onödigt stor huvudsäkring. Om nedsäkring är möjlig medför det lägre kostnad. Om uppmätt effekt tillämpas, kan uttagsmönstret påverka kostnaden. Om det är möjligt att kapa effekttoppar och sprida ut sin elanvändning i tiden ger denna typ av tariff en möjlighet att sänka sin kostnad. Konkret innebär det att man ska sträva efter att inte använda onödigt mycket el samtidigt (effekt=energi per tidsenhet).

Innebär ändrad tariffutformning att elnätsföretagets totala intäkter förändras?

Nej, det behöver det inte betyda. De totala intäkterna begränsas av en intäktsram, som styrs av särskilda regler och beslutas av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei). Det är istället fördelningen mellan kunder och kundkategorier som kan påverkas vid en ändrad tariffutformning.