EU:s Clean Energy Package – så påverkas elnätsverksamheten

– Förslagen ska tydliggöra elnätsföretagens roller och ansvar och vilka aktiviteter elnätsföretagen får respektive inte får engagera sig i. Framförallt aktiviteter som tidigare inte ansetts vara tydligt reglerade, såsom ägande av lager, laddinfrastruktur och lokala energisamhällen. De är områden där man identifierat en marknadspotential men som även kan vara av nytta för elnätsverksamheten, säger Catherine Lillo, ansvarig för slutkundsmarknaden för el hos Energiföretagen Sverige.

I paketet ses en mer flexibel användning av el, så kallad efterfrågeflexibilitet, som ett viktigt verktyg i ett framtida elsystem med allt mer icke planerbar och svårstyrd elproduktion. Därmed vill man skapa regelverk som möjliggör och förenklar införandet av flexibilitet i systemet – här väntas elnätsföretagen ha en viktig roll.

Ägande av lager och laddinfrastruktur

De föreslagna kraven innebär att elnätsföretagen endast tillåts äga och drifta lager och laddinfrastruktur i det fall inga marknadsaktörer angett intresse för detta. Dessutom får elnätsföretagen endast använda sig av dessa resurser för att fullgöra sina förpliktelser med energiregulatorns godkännande. Om inga marknadsaktörer visar intresse och elnätsföretagen investerar i lager/laddinfrastruktur ska det vart femte år ske en upphandling för att undersöka marknadsintresset, vilket kan leda till en utfasning av elnätsföretagets resurser. Det är ännu inte tydligt hur elnätsföretagen ska kompenseras av marknadsaktörerna vid en eventuell utfasning.

Lokala energisamhällen

Med den ökande andelen mikroproducenter identifieras en ny typ av verksamhet – så kallade lokala energisamhällen. Tanken är att med hjälp av reglering skapa utrymme för införande av icke-vinstdrivande organisationer med lokala delägare som distribuerar elproduktion och på lokal nivå agerar som elnätsföretag, elhandelsföretag och/eller aggregatorer. Samhällena ska kunna dra nytta av rättvisa, väl avpassade och transparenta förfaranden samt kostnadsriktiga avgifter. Dessutom anges att delägare eller medlemmar av ett lokalt energisamhälle inte ska tappa sina rättigheter som aktiva kunder. Det är dock ännu oklart på vilket sätt dessa samhällen ska drivas och bidra till de kostnader som uppstår i det övergripande systemet.

Elnätsföretagens aktiviteter för utnyttjande av flexibilitet

Förslagen syftar till att skapa regelverk som tillåter och ger incitament till elnätsföretagen att handla flexibilitetstjänster i syfte att förbättra effektiviteten i drift och utveckling av elnäten. Detta inkluderar även nya krav på elnätsföretagen att vartannat år publicera detaljerade nätutvecklingsplaner. De ska ange vilka flexibilitetstjänster som behövs på mellan- och lång sikt som innehåller planerade investeringar för 5–10 år. Planerna ska också påvisa användningen av flexibilitet, energieffektivisering, lager och andra resurser som alternativa åtgärder istället för utbyggnad av nätet. Medlemsstaterna tillåts dock ange undantag från detta krav för elnätsföretag med mindre än 100 000 anslutna kunder.

Förhandling påbörjas i sommar

– Förslagen kring dessa förändringar är ännu inte fullt ut fastlagda. De olika EU-instanserna – Kommissionen, Rådet och Parlamentet – har visserligen beslutat om sina egna förslag men till sommaren väntas förhandling mellan parterna påbörjas. När förhandlingen väl är avslutad antas de slutgiltiga förändringarna i regelverket, upplyser Catherine Lillo.

Energiföretagen har i detta arbete bevakat branschens intresse och är i hög grad delaktiga i det europeiska påverkansarbetet, det vill säga fortsättning följer.