Frågor och svar om modellen för miljöanalys

Det är en modell där det finns möjlighet för medlemsföretagen att analysera hur en förändring i någon del av energisystemet över tid kan påverka en del av den ekologiska hållbarheten. Det är viktigt att tänka på att det finns förutsättningar, begränsningar och osäkerheter i modellen.

Ekologisk hållbarhet är en del av hållbarheten som i sin tur utgör en del av systemsynen. Föreningens systemsyn innebär att alla samhällsmålen alltid ska beaktas som en helhet vid en analys. Energiföretagen Sveriges systemsyn omfattar samhällsmålen hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

Miljöanalysmodellen beräknar konsekvenserna av en specifik åtgärd/förändring och resultatet erhålls i form av tre indikatorer:

• Utsläpp av växthusgaser (benämns CO₂-ekvivalenter). Ett LCA-perspektiv tillämpas.
• Primärenergianvändning. Ett LCA-perspektiv tillämpas.
• Andel fossil energi av total resursanvändning Fossil energi utgörs av olja, naturgas, gasol och kol. Här tillämpas inte något LCA-perspektiv utan det är endast energibäraren som sådan som beaktas. För el och för fjärrvärme utgår måttet från andelen av fossil energi i den aktuella el- eller fjärrvärme-produktionen.

Medarbetare på Energiföretagen Sveriges kansli genomför körningarna med modellen för miljöanalys på medlemsföretagens uppdrag och tydliggör förutsättningar, begränsningar och osäkerheter med modellen. Kansliet bidrar också med stöd kring hur resultatet från modellen ska tolkas som en del i helhetssynen på energisystemet.

Analysen av resultatet genomförs av medlemsföretagen.

Medlemsföretag som önskar använda modellen för miljöanalys ska kontakta kansliet för att beskriva vilken analys som ska genomföras. Kansliet gör tillsammans med medlemsföretaget en bedömning om modellen är lämplig att använda för analysen. I samband med detta görs en uppskattning om tidsåtgången för kansliet att genomföra analysen. Genom överenskommelsen startar kansliet arbetet med analysen mot timarvode. Gäller det fjärrvärme så behöver det aktuella fjärrvärmeföretaget också ta fram material /underlag, på egen hand, om utvecklingen av fjärrvärmeproduktionen för att genomföra miljöanalysen i det aktuella fallet.

Det är avgörande att tydliggöra att denna modell för miljöanalys är framtagen för att kunna analysera möjlig påverkan på ekologisk hållbarhet, givet de förutsättningar, begränsningar och osäkerheter som finns i modellen. Ekologisk hållbarhet är i sig en del av hållbarheten som i sin tur utgör en del av systemsynen. Föreningens systemsyn innebär att alla samhällsmål alltid ska beaktas som en helhet vid en analys. Energiföretagen Sveriges systemsyn omfattar samhällsmålen hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

Det är viktigt att betona att modellen beskriver ett sätt att betrakta miljöpåverkan i energisystemet givet de antaganden som görs för modellen.

Valet av scenario, som utgör referens för utvecklingen av energisystemen de närmaste 20 åren, är mycket viktigt. Det kan påverka resultatet av miljöanalysen väsentligt.

Det är en mycket krävande uppgift att beräkna miljöegenskaper för el, bland annat för att det är ett så omfattande system som beskrivs och ska beräknas. För många av de antagandena som görs finns variationer som tillsammans skapar osäkerheter, bland annat:

• ”Framtidsosäkerheten” som beror på att analysen omfattar sådant som får konsekvenser i framtiden.
• Svårigheterna att beskriva förhållandena på de olika delmarknaderna.
• Förenklingar som måste göras i modellbeskrivningen, till exempel gällande tidsupplösningen i beräkningen.
• Hur olika indata utvecklas över tid (som bränslepriser, teknikutveckling och styrmedel).

Mot bakgrund av de olika ingående osäkerheterna är det följaktligen svårt att ange ett mer samlat och precist osäkerhetsintervall för miljöanalysen av el.

Även beräkningen av miljöegenskaper för fjärrvärme är förknippad med osäkerheter. I jämförelse med beräkningarna av el är dock osäkerheterna betydligt mindre. Även i stora fjärrvärmesystem är antalet produktionsanläggningar avsevärt färre och det är därmed möjligt att i beräkningarna beskriva deras kostnader och prestanda mer detaljerat. Även vad gäller fjärrvärmebehovets variation över året och över dygnet är det av beräkningsresursskäl möjligt att välja en större tidsupplösning, exempelvis halvdygns- eller tim-upplösning.

Skillnaderna i osäkerhet i resultatet för el och värme måste beaktas i analysen.

Resultatet kan användas som ett underlag för att analysera hur en viss åtgärd eller förändring påverkar produktionsmixen, vilket i sin tur påverkar exempelvis utsläppen av klimatgaser, användningen av fossil energi och primärenergianvändning.

Resultatet från modellen för miljöanalys ska alltid vägas samman med de andra samhällsmålen för en helhetssyn på möjliga konsekvenser i energisystemet.

Resultatet från analysen kan användas som en del i att bedöma olika åtgärders/förändringars miljöpåverkan på energisystemet. Tillsammans med en analys av hur de övriga samhällsmålen påverkas kan detta tillsammans utgöra en grund för en dialog gentemot kunder. Kansliet kan också använda modellen för miljöanalys som en del i sitt analysarbete inför till exempel ett remissvar.

Det kan variera beroende på frågeställningen eller åtgärden/förändringen som ska analyseras med modellen. Generellt sett ska medlemsföretagen inte behöva genomföra analysen flera gånger om frågeställningen är densamma.

Däremot kan de grundläggande delarna av modellen behöva uppdateras om/när de scenarier som ligger till grund för analysen revideras. Uppskattningsvis kan det behöva ske vartannat år. Om uppdateringen av scenarierna bedöms kunna ge upphov till större förändringar i resultatet från modellen så kan det vara aktuellt för medlemsföretaget att göra en ny körning. Beroende på medlemsföretagets frågeställningar och omfattningen av revideringen av scenarierna så kan resultatet från modellen ändå vara relevant och betraktas som giltigt längre tid än så.

Se ovan, uppskattningsvis kan en uppdatering av modellen för miljöanalys behöva göras vartannat åt.