Nya lagar och politiska beslut på energiområdet

Nya mål för energipolitiken

Den 19 juni beslutade riksdagen om nya mål för energipolitiken. Målen grundar sig på Energikommissionens och Miljömålsberedningens arbete.

Det övergripande målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Det beslutades också att upphäva tidigare mål för energipolitiken, så som Alliansens energiöverenskommelse från 2009.

Liberalerna avstod omröstningen och Sverigedemokraterna röstade nej. Läs vidare för ytterligare detaljer.  

Moderna miljövillkor i produktionen av vattenkraftsel

Den 13 juni beslutade riksdagen om att ändra en lång rad lagar för att möjliggöra moderna miljövillkor för vattenkraftproduktion.

Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna röstade nej till förslaget med hänvisning till en gemensam reservation [utveckla]. Men eftersom Liberalerna och Vänsterpartiet röstade med regeringen så gick propositionen igenom. Läs vidare för ytterligare detaljer.

Bättre information om elleverantörers avgifter

Den 19 juni beslutade riksdagen om ett antal förändringar i ellagen. Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och genom att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Läs vidare för ytterligare detaljer.

Observera att detaljerna gällande elnätföretagens tillåtna avkastning ska beslutas i en förordning i slutet av augusti. Det är alltså inte ett riksdagsbeslut. Alliansen skrev ett gemensamt särskilt yttrande till utskottets betänkande där man betonade behov att av långsiktiga, stabila och förutsägbara metoder för intäktsregleringen.

Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

Den 7 juni beslutade riksdagen om ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare. Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Samtliga riksdagspartier, utom Vänsterpartiet, röstade ja till propositionen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. För ytterligare information läs här.

Förbud mot utvinning av uran

Den 16 maj beslutade riksdagen om ett förbud mot utvinning av uran. Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd för brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och SD röstade emot förslaget. Läs vidare för ytterligare information.

Bonus-malus

I budgeten för 2018 har riksdagen beslutat om att från den 1 juli inför ett bonus malus-system för nya lätta fordon. Huvudmotivet är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp. Bonus–malus-systemet kan här komplettera de mer generellt verkande drivmedelsskatterna och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan.

Bonus malus-systemet berör endast nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar. Den befintliga fordonsflottan påverkas alltså inte av förslaget och får en oförändrad fordonsskatt när bonus malus-systemet införs. Att befintliga fordon inte föreslås få någon skattehöjning är en skillnad gentemot tidigare remitterat förslag. För ytterligare detaljer läs här.