Elnätsdagarnas aktuella frågor gav deltagarrekord

Lokalerna var proppfulla när konferensen inleddes. Minglande deltagare och fullt med intressanta utställare. Henrik Wingfors som var moderator hälsade välkomna med att berätta om elnätsdagarna som den enda verkligen ljuspunkten i ett annars mörkt, grått och gyttjigt november.

Sen följde ett späckat program där Energiföretagens vd, Pernilla Winnhed var först ut och talade om elnätens utmaningar i form av urbanisering, nya industrier och elektrifiering av transporter och hon påpekade att vi behöver en målbild för elnätet. En brett förankrad målbild om vad samhället förväntar sig av elnätet saknas. För att kunna föra en dialog med alla berörda parter bör vi kunna beskriva vad vi vill med elnäten i en enda lättfattlig mening för att tydliggöra elnätens roll för samhällsutvecklingen.
Publiken fick hjälpa till genom att rösta på tre olika förslag till en beskrivning av målbilden och resultatet ihop med kommentarer som kom in kommer att tas med i det fortsatta arbetet med att utforma en tydlig formulering.

Lotta Medelius Bredhe tillförordnad gd på Svenska Kraftnät, SVK, berättade om myndighetens planer framåt. Även hon talade om elnätens utmaningar och hur dessa ska klaras av. Vi är inne i en ny era av utbyggnad och förstärkning av stamnätet där en tredjedel av stamnätet nu ska förstärkas eller byggas ut. Det innebär givetvis stora investeringar men även en del nytänk. Ett exempel på det är högtemperaturlinor som ett sätt att öka kapaciteten som testas nu. Ett annat är dynamisk ledningskapacitet, och så CoordiNet som ett sätt att använda dagens nät smartare.

Statssekreterare Sebastian De Toro började med en tillbakablick på hur Sverige elektrifierades en gång i tiden och talade om hur vi nu står inför andra vågens elektrifiering. Sedan 1980-90talen är kopplingen mellan tillväxt och elanvändning bruten och så måste det fortsätta påpekade De Toro – genom energieffektiviseringar. Regeringen vill gärna se en dialog om elnätens framtid även i fortsättningen. Hur bygger vi smartast och mest kostnadseffektivt och med största möjliga nytta?

Aktuella nätfrågor ur ett europeiskt perspektiv fick vi höra om från Per Agrell, professor vid Louvain school of Management när det handlade om Marknad och regelverk. Behovet av nya regelverk växer i takt med att det växer fram fler prosumenter som till och med skapar egna nät och ibland även ödrift. Frågan är – vem garanterar att kraft finns? Lokala producenten eller den som som ansvarar för det allmänna nätet? Hur löser man ansvarsfrågan i dessa fall? De här situationerna bör det finnas regelverk kring.

Tony Rosten från Energimarknadsinspektionen, Ei, gjorde en dragning om intäktsramarna – beslut, nyheter och tankar framåt. Vad som är nytt inför perioden 2020 – 2023 och vad som kommer. En fortsatt översyn av regleringen kommer att ske berättade han och tillade att incitamenten för nya smarta lösningar behöver åtgärdas. Ei vill åstadkomma en styrning mot optimering av totala kostnader och avser att föreslå förstärkta incitament för att fokusera på totalkostnaden i nätverksamheten. De vill även uppmuntra till underhåll av befintliga anläggningar – inte bara nyinvesteringar.

Som avslutning på regeldiskussionerna gick Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen igenom status för intäktsregleringen. Till och med 2027 ska underintäkterna från 2012 – 2015 få användas men enbart för investeringar. En del motkrav ställs även för att få använda dem.

Diego Klappenbach från UMS Group Europe pratade om digitalisering och informationshantering. Han sa att: ”När man ställer frågan vad digitalisering innebär får man olika svar men alla säger sig jobba med det.” Trots detta saknar 41 procent en tydlig strategi och de som har en strategi reviderar den ofta för att de inte kan leva upp till den. Här finns det onekligen en del att jobba med verkar det som.

Karin Tvingsjö som arbetar med tariffutredningen på Ei gav oss en bild av deras arbete hittills, bland annat har de haft en genomgång av inrapporterade tariffer och även gått igenom regleringar och case i andra länder. Praktiska erfarenheter från företag har också samlats in. I oktober hade de dialogmöten med både företag och kunder. Bra lärdom från det kan man dra från kundernas åsikter om tariffer. Egentligen är de inte så intresserade alls. Men de vill gärna kunna förstå vad och hur de kan påverka själva. Våren 2020 ska tariffutredningen ut på remiss.

På temat trygg och störningsfri el talade Anders Richert från Elsäkerhetsverket. Statistiken när det gäller dödsolyckor är nedåtgående men har stigit i år, vilket föranlett energiminister Ygeman att agera. Richert lyfte bland annat ett pågående projekt som handlar om att ha koll på hela entreprenörskedjan. Han jämförde med viskningsleken: ”Viskar er entreprenör samma sak till sin underentreprenör som ni som anläggningsägare har viskat till entreprenören?”

Ett stående inslag vid elnätsdagarna är kommande förändringar i regelverken som i år föredrogs av Energimarknadsinspektionens gd Anne Vadasz Nilsson. Hon inledde med de ”alarmistiska” rubriker som varit i media i kapacitetsfrågan och gick sedan in på kommande förändringar, bland annat den nya regleringen för perioden 2020 till 2023. Reglerna är hindret får hon ofta höra, en inställning hon vill ändra. ”Tänk istället på vad som kan göras inom befintliga regelverk”, menade hon.

Kapacitetsfrågan belystes i ett separat pass där Energiföretagens Sara Emanuelsson beskrev projektet ”Samling för nätkapacitet”. Regeringen har fått de förslag till lösningar av kapacitetsbristen som tagits fram av en bred skara samhällsaktörer. Projektet går nu in i en ny fas där regeringen lagt ut uppdrag åt Ei och länsstyrelserna, och Energiföretagen kan fortsätta bedriva opinionsarbete kring sina egna mest prioriterade lösningsförslag.

Detta är bara exempel på vad som bjöds på under de två dagarna i Stockholm. Här kan du se hur hela programmet såg ut och även se en förteckning över utställarna.

Tack för i år. Nu ser vi fram emot #elnät20.