Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Politisk enighet om vattenkraftens många nyttor

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

Årets upplaga av Vattenkraftdagen innehöll allt från säkerhetsfrågor till bredare diskussioner med anledning av framför allt energikommissionens arbete och den efterföljande energiöverenskommelsen. Energiföretagens vd Pernilla Winnhed, hälsade välkommen till den första Vattenkraftdagen i nya föreningens regi och betonade att energibranschen ska vara stolta över den nytta svensk vattenkraft bidrar med varje dag och att vi nu – tillsammans – siktar på att få till en nationell styrning av åtgärder i vattenkraften.

Jonas Bengtsson från Vattenregleringsföretagen lotsade publiken genom den späckade dagen där förmiddagen bland annat handlade  om den ökade vikten av mer fokus och resurser på IT-säkerhet, liksom en uppdatering kring det omfattande arbete som sker på dammsäkerhetsområdet. De senaste fem åren har 5-6 miljarder  investerats och fram till 2020 räknar man med ytterligare 3-4 miljarder. Utveckling av branschens riktlinjer liksom dammregister pågår också.

Samhällsekonomisk vinst – ett missbrukat begrepp
Jesper Stage, professor i nationalekonomi försökte reda ut de i debatten ofta förekommande orden ”samhällsekonomisk vinst”. Han menar att det gått inflation i begreppet och att många som uttalar sig inte vet den verkliga innebörden. Enligt Stage uppstår en samhällskostnad vid förlust av en nytta som någon annars hade varit beredd att betala för. Därmed är förlusten av elproduktion inte bara en kostnad för elproducenten – vilket somliga ibland hävdar, utan också för samhället. Jesper Stage förklarade med ett citat av Tegnér:

– Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Det är viktigt att alltid specificera den konkreta samhällsnyttan av en åtgärd – om den inte går att beskriva så kan man heller inte värdera den.

På samma tema, närmare bestämt om kostnaden och nyttan för miljöåtgärder i vattenkraften, fortsatte Birgitta Adell från Fortum. Företaget är ett av flera som deltar i pilotprojektet Hållbar vattenkraft i Dalälven, som leds av Länsstyrelsen i Dalarna. Birgitta framhöll att det är på sin plats med självrannsakan i en bransch, som inte alltid varit så villig att se sina egna tillkortakommanden. Dock har framför allt införandet av EU:s ramdirektiv för vatten hamnat snett:

– Arbetet har pågått i 10 år utan förbättrad vattenkvalitet. Systemet är otroligt omfattande och förväntningarna  på vad vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska resultera i är orealistiska. I slutändan kommer det att innebära kostnader i form av förlorad elproduktion. Min fundering är om det var klokt att lägga hela ansvaret för införandet hos en myndighet som inte tar hänsyn till vattenkraftens kritiska roll i energisystemet. Vore det inte bättre om ansvaret delats med Svenska kraftnät? Då hade åtminstone två perspektiv täckts in.

Det är nog många som spänt väntar på resultatet av pilotprojektet eftersom det onekligen verkar lovande med ett projekt där länsstyrelsen och kraftbolagen  samarbetar för att, utifrån uppsatta miljömål och utveckling av  den nationella strategin, utarbeta arbetsmetoder och modeller för att kunna värdera åtgärder med hänsyn till energi, kultur och natur. Per-Erik Sandberg är projektledare och f.d. chef miljöenheten Länsstyrelsen Dalarna:

– Vi kan se att det i vissa områden finns en tydlig övervikt mot bevarande av energivärden och i andra tvärtom miljövärden. I alla fall ur ett nationellt perspektiv; lokalt tycker man kanske annorlunda. Den verkligen utmaningen är områden med både viktig elproduktion och stora naturvärden. Då måste vi ha en aktiv dialog och kunna kompromissa. Jag tror att om vi säkerställer att vi har gemensamma kunskapsunderlag så får vi en mer funktionell dialog.

Sänkt fastighetsskatt – vad händer med regelverket?
Eftermiddagen bjöd på den kanske minst polariserade politiska debatten någonsin. Sällan har väl (s) och (m) varit mer ense om någon fråga, än vattenkraftens betydelse för det svenska energisystemet. I diskussionen med tre deltagare från Energikommissionen, liberalernas Maria Weimer, socialdemokraternas Åsa Westlund och moderaternas Lars Hjälmered, så rådde stor enighet i framför allt vattenkraftens stora bidrag i form av reglerkraft och som möjliggörare för ett miljövänligt och stabilt elsystem även kommande år och även med mer vind och sol i systemet.

En viktig fråga från publiken aktualiserade dock motsägelsefulla  formuleringar i energiöverenskommelsen; bland annat om att vattenkraftbranschen fullt ut ska finansiera kostnader relaterat till regelverket. Enligt sedan länge gällande regelverk är staten, i samband med omprövning av vattenverksamheter, skyldig att svara för eventuellt produktionsbortfall över 5 procent till följd av beslutad miljöåtgärd. Enligt Hjälmered så kan det bli svårt att motivera att denna regel ska behållas samtidigt som man nu kraftigt reducerar fastighetsskatten.

En mycket nyfiken publik ställde många bra och svåra frågor till panelen. Vissa fick de svar på – vissa var svårare att svara på; som hur alla delar av energiöverenskommelsen ska konkretiseras. Men ett verkar vara säkert. Arbetet med Energikommissionen och den partiöverskridande energiöverenskommelsen har satt nytt ljus på vattenkraftens unika roll i svensk elproduktion. Lars Hjälmered tyckte till och med att vattenkraftbranschen behöver sträcka på sig mer och oftare berätta om både de miljöåtgärder som görs och all den nytta vattenkraften faktiskt bidrar med. Inte det sämsta betyget av en politiker!