Nya skatteförslagen – ingen nytta för miljön men svåra konsekvenser för fjärr- och kraftvärmen

Utredningen har i enlighet med direktiven tagit fram förslag på, och bedömningar av tre olika skatter; på avfallsförbränning, på kväveoxidutsläpp (NOx) och på koldioxid på el- och värmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringens ambition är minskad miljö- och klimatpåverkan från svenska förbränningsanläggningar. Effekten riskerar dock att bli den motsatta. Anledningen är att när skatterna gör att energi- och industriproduktion med låga utsläpp minskar i Sverige, ökar de i andra länder med sämre miljö- och klimatprestanda.

Utredningen förordar inte heller någon av skatterna men lämnar ändå förslag på utformning. I enlighet med de utredningsdirektiv regeringen har slagit fast har de varit tvungna att lämna förslag på utformning av en skatt på avfallsförbränning, trots att både denna och tidigare utredningar visar att den inte kommer att ge de effekter regeringen vill nå.

– Energiföretagen välkomnar ambitionen att nå en mer cirkulär ekonomi - men en skatt på avfallsförbränning kommer inte att leda i den riktningen. För detta krävs istället åtgärder högre upp i avfallshierarkin och tidigare i produkternas livscykel, till exempel materialåtervinning och bättre utformade förpackningar. Skatten kommer inte bara drabba fjärr- och kraftvärmen, utan kommer också slå hårt mot svenska industriföretag, säger Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, har varit branschens expert i utredningen. Han har skrivit ett särskilt yttrande, där han bland annat lyfter bristen på samlade konsekvensanalyser och att skatteförslagen går stick i stäv med Energikommissionens uttalanden om vikten av en konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärmesektor för att klara energiförsörjningen kalla vinterdagar:

– Detta är särskilt tydligt när det gäller kväveoxidskatten, den så kallade NOx-skatten, som är tänkt att ersätta nuvarande NOx-avgift. Utredningen har inte analyserat om skatten kan ge samma incitament till investeringar i utsläppsreducerande åtgärder i anläggningarna som NOx-avgiften gör idag, säger Erik Thornström.

Erik Thornström anser också att en NOx-skatt blir en väldigt dyr åtgärd, för en liten och osäker minskning av utsläppen. Det är bara 20 procent av utsläppen i Sverige som kommer från inhemska källor, och här släpper transportsektorn ut mest. Om skatteförslaget införs skulle Sveriges totala utsläpp av kväveoxider minska med cirka 1,2 procent, till en kostnad av ca 1 100 kr per kilos minskning, enligt Energiföretagens beräkningar.

Vad gäller förslaget om en koldioxidskatt för fjärr- och kraftvärme, anser Energiföretagen att det inte behövs dubbla styrmedel och den slutsatsen delas av utredningen. Ändå har regeringen föregripit utredningen och föreslår i budgetpropositionen för 2018 ett återinförande av koldioxidskatten för kraftvärme inom EU ETS. 

– Vi tycker det är oklokt. Dubbla styrmedel ger inte dubbel effekt, istället äter skatten upp en del av investeringsutrymmet så att åtgärder för minskade utsläpp riskerar att skjutas upp, konstaterar Erik Thornström, avslutningsvis.

Länkar
Läs Erik Thornströms särskilda yttrande till utredningen.

Läs debattartikel i Dagens Samhälle, där Energiföretagen kommenterar den aktuella skatteutredningen.

Länk till utredningens betänkande, SOU 2017:83: Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? (regeringens webbplats)

Bild: Värtaverket i Stockholm, ett av de kraftvärmeverk som drabbas. (Fortum Värme)