Statligt stöd överkompenserar bygginvesteringar utan faktisk nytta

Energiföretagen Sverige har skickat in en skrivelse till Näringsdepartementet och Miljö- och energidepartementet, en så kallad hemställan, där konsekvenserna är tydligt beskrivna i form av ett antal exempel från Töreboda, Västerås, Linköping och Skövde.

– Flera exempel som vi tagit del av visar att byggnadsprojekten ger mer än dubbelt så högt stöd som den faktiska merkostnaden är för att uppfylla energikravet på högst 56 procent av energianvändningen i Boverkets byggregler. Det är en orimlig överkompensation till byggprojektörer, helt utan koppling till att en effektivare energianvändning faktiskt uppnås, konstaterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel samt resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström säger att en av effekterna av stödet är att byggföretaget väljer bort fjärrvärme och istället installerar värmepumpar, vilket är billigare än att åtgärda byggnadens klimatskal så att byggnaden blir energieffektiv på riktigt. Det betyder alltså att man inte har gjort några energieffektiviserande åtgärder på själva huset, utan bara minskar hur mycket energi som köps till byggnaden, inte själva energianvändningen.

– Förutom att stödet därmed har en mycket låg bidragseffektivitet i denna del riskerar hundratals miljoner kronor i skattemedel förspillas utan att någon effektivare energianvändning uppnås, understryker Erik Thornström

Hur bidraget är utformat har även fått till följd att hus som redan varit kopplade till fjärrvärmenätet kopplas bort och blir en del av värmepumpslösningen. Och effekten blir att elanvändningen för uppvärmning ökar, något som bland annat Energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier har lyft fram som icke önskvärt.

Sammanfattningsvis är de huvudsakliga problemen med det statliga investeringsstödet:

• Stödreglerna innebär att bidraget kan överstiga merkostnaden för att klara de uppsatta energikraven flera gånger om. Det saknas alltså koppling i stödreglerna till faktiska merkostnader för att få ”energibonusen” på ett 75 procent högre bidragsbelopp.
• Reglerna för ”energibonusen” innebär därmed ett slöseri med skattemedel på uppskattningsvis hundratals miljoner kronor, utan att någon energieffektivisering uppnås.
• Stödreglerna sätter konkurrensen på värmemarknaden ur spel eftersom de refererade energikraven i byggreglerna endast ställer krav på ”köpt energi”. Kraven uppfylls därmed enkelt med individuella bergvärmepumpslösningar, eventuellt i kombination med andra installationsåtgärder i byggnaden som att installera solceller på taket. Detta betyder att fjärrvärme inte kan väljas som uppvärmningsalternativ som primär uppvärmningskälla om stödkraven ska uppfyllas.

– Energiföretagen ser positivt på att främja energieffektivisering. Det är synd att man inte tog hänsyn till våra farhågor kring utformningen av den så kallade energibonusen i stödet, som vi påtalade redan innan stödreglerna infördes. Vi skriver till regeringen nu eftersom precis det vi befarade har blivit verklighet. Det är våra exempel i hög grad bevis för, konstaterar Erik Thornström.

Läs hela hemställan, med konkreta exempel på investeringsstödets följder.