Nyheter i budgetpropositionen för 2020

Under utgiftsområde 21 Energi görs en rad uttalanden om den politiska inriktningen, bland annat följande:

• Det finns lokala utmaningar i elförsörjningen när till exempel städer växer och elbehovet ökar som en följd av ökad elektrifiering. Regeringen avser därför att ge länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland i uppdrag att utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv kartlägga, analysera samt redovisa effektsituationen på regional och lokal nivå i respektive län.
• Regeringen avser även att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen om kapacitetsbrist i elnäten i Sveriges tillväxtregioner för att bland annat föreslå möjliga lösningar.
• Regeringen avser att ta fram en nationell strategi för elektrifiering där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
• Regeringen föreslår att en elektrifieringskommission tillsätts för att påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Elektrifieringskommissionen ska bidra till att påskynda investeringar i elvägar, laddinfrastruktur för ellastbilar samt andra effektiva tillämpningar. Kommissionen ska vidare belysa finansieringsfrågor, hur el snabbt kan dras fram till väg samt effekter på elförsörjningen av att godstrafiken ställer om. Den ska tillsammans med näringslivet och berörda aktörer skyndsamt ta fram en handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige samt i övrigt genomlysa andra möjligheter till elektrifiering. 5 miljoner kronor per år föreslås avsättas för ändamålet.
• Regeringskansliet har tillsatt en utredning för att bland annat utreda förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion, få möjlighet att ta del av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Frågan bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma i frågan.

Nedan listas några av de större anslagsförändringarna som föreslås på energi- och klimatområdet:

• För att fortsatt kunna möta samhällets behov av en effektiv energiförsörjning, i en tid med ökad elektrifiering och gradvis omställning av energisystemet, föreslås Energimarknadsinspektionens anslag förstärkas med 10 miljoner kronor per år från 2020. Resursförstärkningen sägs även vara betydelsefull för att myndigheten ska kunna utveckla och genomföra nya regelverk på nationell och EU-nivå.
• Ett nytt anslag föreslås på 25 miljoner kronor per år som innebär att de tidigare anslagen "Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft" och "Planeringsstöd för vindkraft" ersätts av ett nytt anslag 1:3 "Insatser för förnybar elproduktion".
• Anslaget för Industriklivet ökas med 300 miljoner kronor per år till 600 miljoner kronor för 2020.
• Ökat anslag föreslås för Klimatinvesteringar inklusive Klimatklivet som ökas med 1155 miljoner kronor per år.
• Regeringen föreslår ett nytt stöd införs för laddinfrastruktur längs större vägar för att täcka de vita fläckar där en sådan infrastruktur annars inte byggs ut. Anslaget på 50 miljoner kronor per år får användas för stöd till publika stationer för snabbladdning av laddfordon för tillgänglighet längs större vägar.
• Anslag om 10 miljoner kronor per år för att förbereda introduktionen av ett system för klimatdeklaration för byggande som planeras införas 2022
• Anslaget för teknikneutral laddinfrastruktur på 100 miljoner kronor per år slopas och stöds istället via Klimatklivet.
• Anslaget för internationella klimatinvesteringar minskas med 50 miljoner kronor 2020.
• Mot bakgrund av det stora intresset för solceller ökas anslaget med 300 miljoner kronor för 2020 till 835 miljoner kronor. I tilläggsbudgeten föreslås solcellsstödet ökas med 500 miljoner kronor för att hantera det höga söktrycket för stödet under innevarande år. Från 2021 finns dock endast 10 miljoner koronor avsatt för stödet.

Avisering av avfallsförbränningsskatt

Som en del av den gröna skatteväxlingen avser regeringen föreslå att en skatt på förbränning av avfall införs per 1 april 2020. Regeringen planerar besluta om en lagrådsremiss om utformningen av en avfallsförbränningsskatt den 19 september och en proposition planeras presenteras den 22 oktober. Syftet med skatten sägs vara att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Det uttalas dock att det finns risk att skatten i liten omfattning påverkar kraftvärmens konkurrenskraft. Kraftvärmens konkurrenskraft och lokal kapacitetsbrist sägs i detta sammanhang vara fortsatt angelägna frågor.

Skatten förväntas leda till att avfallsförbränningskapaciteten i Sverige minskar efter 2030 och kan därmed också bidra till att minska Sveriges territoriella fossila växthusgasutsläpp. Skatten planeras utformas enligt en nettobeskattningsmodell vilket innebär att skatt ska tas ut för avfall som förs in till en skattepliktig anläggning och avdrag ska medges för avfall, ämne eller föremål som upphört att vara avfall och som förs ut från anläggningen. Avfallsförbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar ska vara skattepliktiga anläggningar. Skatt ska dock inte betalas för farligt avfall, biobränsle, animaliska biprodukter eller avfall som förs in till en samförbränningsanläggning som huvudsakligen producerar material, där avfallsförbränningen ingår i produktionen av materialet. Det sistnämnda undantaget förutsätter att materialet innehåller en del av avfallet eller dess restprodukter. Den som bedriver verksamheten på en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning ska vara skattskyldig.

Skattesatsen bör vara 125 kr per ton avfall. Under 2020 bör dock skattesatsen vara 75 kronor per ton avfall och under 2021 bör skattesatsen vara 100 kronor per ton avfall. Det bör från 2023 även göras en årlig omräkning av skattesatsen grundad på faktiska förändringar i konsumentprisindex.

Budgetpropositionen i sin helhet kan läsas här.

Vår kommentar till avfallsförbränningsskatten kan du läsa här.