Välkomna förslag för kortare tillståndsprocesser – men fler åtgärder behövs

I lagrådsremissen finns flera förslag som kommer att korta ledtiderna för elnät. Att en lägsta tillåtna spänning för ledningsnätet ska få anges i beslut om nätkoncession för ett område är ett exempel på detta, vilket ger möjlighet att bedriva regionnätsverksamhet med områdeskoncession.

Ett annat förslag är möjligheten att inleda ledningsrättsförrättningar parallellt med koncessionsprocessen. För att få bygga elnät krävs rätten att ha ledningar på någon annans mark. Vanligtvis kan detta lösas genom avtal med markägaren men det finns också en tvångslagstiftning i grunden som gör det möjligt att söka ledningsrätt. Att kunna driva dessa processer parallellt är ett stort steg framåt.

Ett tredje förslag är att införa ett slutdatum för när koncessionsbeslut ska kunna överklagas, något som saknas idag. Det finns exempel på situationer där koncessioner överklagats åratal efter att beslut fattats, vilket är helt orimligt. Energiföretagen välkomnar att regeringen föreslår en lösning på detta.

Värt att notera är att förslagen föreslås träda i kraft redan 1 augusti 2021, vilket är välkommet då nätkoncessionsutredningen presenterades redan 2019 och förslagen varit efterfrågade länge.

- Lagrådsremissen innehåller många viktiga förslag och vi ser fram emot att de genomförs, säger Ingela Lindqvist, ansvarig jurist hos Energiföretagen. Vi är mitt i en omfattande omställning av hela energisystemet och en förutsättning för att vi ska nå klimatmålen är att tillståndsprocesserna blir så effektiva det bara är möjligt. Lagrådsremissen för oss närmare det målet, men mer behöver göras.

Fler åtgärder behövs

Att korta de långa ledtiderna för elnät är en viktig insats för att nå klimatmålen. I Riksdagen finns en stor samsyn att tillståndsprocesserna bör kortas och fler insatser borde därför vara möjliga.  

Ett exempel på ytterligare lagändringar som behövs är kopplat till teknikvalsfrågan; luftledning kontra markkabel. Kabelläggning påverkar driftsäkerheten i elnätet eftersom det både leder till ett ökat antal felkällor och längre reparationstider. Därutöver riskerar en mer omfattande kabelförläggning på högre spänningsnivåer att medföra allvarliga tekniska problem såsom resonansfenomen och spänningstransienter. I vissa fall är kablifiering det bästa alternativet men det kan inte gälla överallt. Det skulle leda till oacceptabla konsekvenser för leveranssäkerheten i systemet.

I Norge har staten därför satt ner foten. Där är utgångspunkten att luftledning är det som gäller vid högre spänningsnivåer. Ett motsvarande beslut i Sverige skulle spara mycket tid och utredningar eftersom det i dagsläget krävs omfattande utredningar kopplat till teknikval.

Nätkoncessionsutredningen förslog en exklusivitetsregel för att ge koncessionsbeslut skydd mot ingripanden med stöd av miljöbalken. Detta förslag finns inte med i lagrådsremissen – men Energiföretagen menar att behovet av att stärka koncessionsbeslutets rättskraft i förhållande till miljöbalken finns kvar.

Fler av Energiföretagens förslag på åtgärder för att effektivera tillståndsprocesser för elnät finns att ta del av här: Kortare och effektivare tillståndsprocesser för investeringar i omställningen

Ta del av lagrådsremissen Moderna tillståndsprocesser för elnät.