Vattenkraftens miljöfond tar paus i väntan på nytt regelverk

Vattenkraftens miljöfond bildades 2018 av Sveriges största vattenkraftsproducenter för att solidariskt finansiera miljöåtgärder i svensk vattenkraft med upp till 10 miljarder kronor. Alla vattenkraftägare som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor kan ansöka om ekonomisk ersättning från fonden för kostnader i samband med utredning, domstolsprövning, genomförande av miljöåtgärder och därav uppkomna produktionsförluster. 

Syftet med fonden är dels att främja att åtgärder genomförs där de ger störst nytta, dels att undvika utrivning av småskalig vattenkraft som trots sitt stora värde för samhället inte alltid har ekonomiska förutsättningar att genomföra de mycket kostsamma omprövningarna och efterföljande åtgärder. 

– Genom att miljöanpassa dessa verksamheter kan de eftersträvade miljönyttorna nås samtidigt som de värdefulla samhällsnyttorna värnas, förklarar Johan Bladh som är Energiföretagens vattenkraftexpert. 

Fonden kom till genom konstruktiv dialog 

Vattenkraftens miljöfond var resultatet av den så kallade vattenkraftdialogen som hölls 2015 av Energimyndigheten och den då nybildade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med företrädare för både vattenkraftsbranschen och intresseorganisationer. Syftet var att ta fram ett förslag till en helhetslösning för hur ramvattendirektivets mål och miljömålet Levande sjöar och vattendrag skulle kunna nås samtidigt som vattenkraftens nyttor kunde värnas och utvecklas. 

Det förslag som arbetades fram i vattenkraftdialogen och som skickades till regeringen i december 2015 omfattade tre sammanlänkade delar: strategi för åtgärder i vattenkraften, en effektiv prövningsprocess och finansiering från branschen via en fond. Konstruktionen liknades vid en trebent pall där alla ben måste bära för att pallen ska stå kvar.

Det första benet ”Strategin” tog sin utgångspunkt i den nationella strategi för åtgärder i vattenkraften som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten arbetade fram under 2014. En av de bärande delarna strategin var ett begränsande planeringsmål om att högst 1,5 TWh vattenkraftproduktion får tas i anspråk för miljöåtgärder i vattenkraften. Planeringsmålet skulle ses som en gräns för betydande negativ påverkan på energisystemet. Att medlemsstaten fastslår en sådan gräns för att balansera behovet av vattenmiljöåtgärder mot påverkan på samhällsviktiga verksamheter som kraftproduktion är helt i linje med EU ramdirektiv för vatten. 

Resultatet av vattenkraftdialogen blev ett mycket viktigt underlag för framtagandet av propositionen 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft och därigenom för den nya lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2019, samt för den nationella planen som beslutades av regeringen i juni 2020. 

Den nationella planen har hittills inte fungerat som avsett 

Redan under arbetet med de första prövningsgrupperna visade det sig att den nationella planen inte fungerade som tänkt. De miljökvalitetsnormer som beslutats av vattenförvaltningen skulle enligt beräkningar från såväl branschen som de vägledande myndigheterna ge produktionsförluster som vida överstiger planeringsmålet 1,5 TWh. 

Läs Svenska kraftnäts, Energimyndighetens och Havs- och vattenmyndighetens konsekvensanalys. 

De regionala samverkansprocesserna präglas inte av den helhetssyn och vilja att prioritera som det var tänkt. Ansökningar om moderna miljövillkor för anläggningar som drivs med stöd av så kallade äldre rättigheter avvisas av domstolarna. Många mindre kraftverksägare ansöker om utrivning trots möjlighet till ersättning från fonden. Detaljerade ”särskilda krav” för verksamheter som påverkar Natura 2000 görs om till bindande miljökvalitetsnormer genom myndighetsbeslut som inte kan överklagas. Vattenmyndigheternas beslut om klassificering och miljökvalitetsnormer ifrågasätts av domstolarna och hänskjuts till regeringen. Högarna av dokument på olika skrivbord runt om i landet växer. Avgöranden fälls inte takt med tidplanen och miljöåtgärder uteblir. Något som däremot inte uteblir är arbete med utredningar och processer, förklarar Johan Bladh. 

– Meningen är ju att resurserna ska gå till miljöåtgärder som ger en verklig miljönytta och som inte orsakar en betydande negativ påverkan på elförsörjningen; inte till ändlösa utredningar, rättsprocesser, verkningslösa miljöåtgärder och förlust av fossilfri, planerbar elproduktion som samhället nu verkligen behöver. 

Vad händer härnäst? 

I januari 2023 beslutade regeringen om att pausa omprövningarna med 12 månader för att ge tid att utreda dess konsekvenser för elsystemet. Pausen har sedan förlängts med totalt fyra månader medan beredning av regeländringar pågår i Regeringskansliet. 

Läs Energiföretagens kommentar till det senaste beskedet från regeringen 

– Det viktiga nu är att regeringen får regeländringar på plats som gör att den nationella planen kan genomföras. Det finns en bred politisk enighet kring att miljöanpassa vattenkraften på detta sätt och inte orsaka vare sig oändliga omprövningsprocesser eller stort bortfall av vattenkraftsel, säger Johan Bladh. 

Energiföretagen har i positioner, skriftliga inspel och samtal med politiker och tjänstemän i Regeringskansliet framfört konkreta förslag på regeländringar som branschen anser är nödvändiga för att den nationella planen ska fungera. 

– Viktigast av allt är att göra gränserna för betydande påverkan på elförsörjningen bindande för vattenförvaltningen, förklarar Johan Bladh. Därtill behöver bland annat syftet med samverkan förtydligas och den rättsosäkerhet som idag föreligger vid omprövning av verksamheter som påverkar Natura 2000-områden hanteras. 

Läs Energiföretagens senaste position med rekommendationer till regeringen