Riksdagsbeslut om skatteförslagen i budgetpropositionen för 2018

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Riksdagen beslutade den 22 november att godkänna skatteförslagen i budgetpropositionen för 2018. Riksdagsbeslut om anslag tas för respektive utgiftsområde löpande fram till jul.

Riksdagens skattebeslut innebär bl.a. följande:

Ett flertal ändringar av energiskattereglerna för el, från årsskiftet

  • Nya regler om redovisningsskyldigheten för energiskatten på el införs, som innebär att skatten i vissa fall ska redovisas för redovisningsperioden som inleds en månad efter utgången av den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte om redovisningsperioden är beskattningsår. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången på punktskatt där skattskyldighet har inträtt efter den 31 december 2017.
    Läs mer om energiskatteändringarna som träder i kraft vid årsskiftet.
  • Försäkranssystemet för energiskatt på el slopas, samtidigt som möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig utvidgas till förbrukningsändamål som har omfattats av försäkranssystemet. De som inte är skattskyldiga föreslås få möjlighet till återbetalning av energiskatt på el som förbrukas för ändamål som idag omfattas av försäkranssystemet.
  • En sänkt förbrukningsgräns för månadsvis återbetalning av energiskatt på el som förbrukas i datacenter, i industriell tillverkningsprocess eller som landström samt att det för godkännande som frivilligt skattskyldig ska vara tillräckligt med en årlig elförbrukning för de nedsättningsberättigande ändamålen om mer än 10 gigawattimmar.
  • Energiskattenedsättningen för förbrukning av el i datorhallar (till nivån 0,5 öre/kWh) utvidgas genom att kravet på att anläggningens sammanlagda installerade effekt sänks från 0,5 till 0,1 megawatt.

Sänkt energiskatt på el vid värme- och kylproduktion vid leveranser till industri och datorhallar m.m.

Dagens regler om en nedsatt energiskattenivå om 0,5 öre per kilowattimme utvidgas till att även gälla för el som förbrukas vid framställning av värme och kyla för leverans för förbrukning i datorhallar (dvs. en sänkning från dagens energiskattenivå på 32,5 öre/kWh). Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme ska också gälla för s.k. hjälpförbrukning av el som skett i samband med produktionen av värme och kyla för leverans för förbrukning i såväl datorhallar som för vissa andra ändamål, bl.a. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Den lägre skattenivån för energiskatt på el som förbrukats för vissa externa leveranser av värme eller kyla uppnås genom ett återbetalningsförfarande.

Skattenedsättningarna för el och bränsle som förbrukats för framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål tas upp som en ny så kallad stödordning i lagen om skatt på energi. Stödmottagare i dessa fall är den aktör som förbrukat el eller bränsle för framställningen av värme eller kyla. För återbetalning av skatt på såväl el som bränsle sätts en gräns om minst 2 000 kronor per kalenderkvartal för sådan förbrukning som skett för framställningen av värme eller kyla inom stödordningen. Endast belopp som överstiger denna gräns återbetalas.

Vid beräkningen av återbetalning, när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål, ska en fördelning av de insatta energimängderna göras proportionellt i förhållande till respektive energislag. Fördelningen av såväl bränslen som el får dock väljas fritt. I likhet med andra stödmottagare ska aktörerna lämna vissa uppgifter för att få del av skattenedsättningen. Kraven på uppgiftslämnande begränsas så att de endast får betydelse om nedsättningen för den enskilda stödmottagaren inom stödordningen under ett kalenderår uppgår till minst 50 000 euro. En stödmottagare får inte heller vara ett företag utan rätt till statligt stöd. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

Återinförd och höjd koldioxidskatt för kraftvärme och värmeproduktion i EU ETS

Koldioxidskatten återinförs för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS från 0 till 11 procent av den generella koldioxidskattenivån för kraftvärmeanläggningar, dvs. på en högre nivå än den som gällde innan den slopades fr.o.m. 2013.

För fjärrvärmeproduktionsanläggningar inom EU ETS höjs koldioxidskatten från 80 procent till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån.

Indexering av skatter på avfall, naturgrus, kemikalier och flyg

En årlig indexuppräkning införs för en rad miljöskatter; naturgrus, avfall, kemikalier i viss elektronik och den nya skatten på flygresor anpassas till den allmänna prisutvecklingen genom en årlig omräkning baserad på konsumentprisindex (KPI).

För naturgrusskatten och avfallsskatten föreslås den årliga omräkningen även beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten genom en schablonuppräkning med två procentenheter, dvs. den årliga uppräkningen kan därmed uppskattas bli ca 4 procent per år, givet en inflationstakt på 2 procent.

Läs även vår externa kommentar till besluten.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik & samhälle
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se