Branschvalidering säkrar kompetensförsörjningen

– Energibranschen är, precis som Sobonas andra branscher, en bransch i förändring. Stora kompetensutmaningar kräver nya sätt att arbeta och tänka. Vi ser också att kompetensutmaningarna driver ett intresse för att våga tänka annorlunda. Det kräver i sin tur nya verktyg – språkverktyg är ett, validering ett annat, inledde Conny Larsson, kanslichef för det nybildade Kompetenskansliet som Sobona startat.

När utbildningssystemet inte räcker till behöver branschen stärka insatserna, både genom att få fler att intressera sig för branschen tidigt och genom att tänka på nya sätt, framhöll Conny Larsson. Här kan branschvalideringen vara ett verktyg som bidrar till att öppna upp och komplettera kompetensförsörjningen, inte minst i energibranschen. Med de framtagna yrkesprofilerna och branschvalideringsmodellen kan individens kompetens synliggöras och erkännas av branschen, oavsett var och när den utvecklades.

Branschvalideringen synliggör allt lärande, både formellt och informellt

– Basen i det här verktyget ligger i att synliggöra det lärande som sker på arbetsplatsen. Det finns utbildningar som leder till energibranschen men det är först på arbetsplatsen man får veta vad arbetet egentligen innebär. Modellen synliggör också instegen till branschen, kan användas för kompetensutveckling och arbetsplatsförlagt lärande och inte minst synliggöra de olika yrkesrollerna, berättade Conny Larsson.

Branschvalidering är en nationell överenskommelse mellan branschens parter kring kompetensstandard och hur valideringen ska gå till. Valideringen är ett verktyg som visar vad en medarbetare behöver kunna för att vara anställningsbar i energibranschen. Det är branschernas krav på medarbetarnas kunskaper som är basen.

Många av yrkesprofilerna ligger på yrkeshögskolenivå och Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, ansvarar för nivåplaceringar av kvalifikationer i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). Myndigheten har även identifierat en rad kvalitetskriterier för utformning av nationella valideringsmodeller, vilka den gemensamma valideringsmodellen svarar upp mot. Många begrepp i arbetet följer därför riktlinjer från MYH, som i sin tur bygger på Sveriges referensram för kvalifikationer och de europeiska riktlinjer som den bygger på.

Så går det till när en yrkesprofil tas fram

Arbetet startar med att yrkesverksamma beskriver vad man faktiskt behöva kunna i yrkesrollerna, både praktiska och teoretiska kunskaper. Därefter sammanställs ett förslag till kompetens- eller yrkesprofil som diskuteras vidare i en större grupp med representanter för arbetsgivarpart, företag, fackförbund och branschorganisationer. Sakta men säkert formaliseras kunnandet så att det ska kunna jämföras, både det formella och det informella kunnandet, på både nationell och europeisk nivå.

Överenskommelsen ska vara partsgemensam, så att både arbetstagare och arbetsgivare förstår upplägget och känner igen sig. För att säkra att yrkesprofilerna har rätt kvalitet ska det även finnas en metod som stödjer arbetet, i detta fall används den så kallade OCN-metoden. Slutligen ska nivåplaceringen inom SeQf fastställas av MYH.

–  För energibranschen finns nio yrkesprofiler framtagna, som speglar de kompetensbehov som branschen har identifierat i kompetensbehovsrapporter och som företagen efterfrågar. Kompetensfrågan är så stor, så det är inget man löser själv. Vi behöver verkligen kroka arm och samarbeta för att hitta rätt verktyg i rätt situation, underströk Conny Larsson.

Luleå Energi validerar i praktiken

Linn Wallo, som är HR-strateg på Luleå Energi, inledde med att säga att begreppen inom branschvalideringen kan göra att det känns lite komplext och komplicerat att komma på hur man gör i praktiken. Därför ville hon dela med sig av sina och företagets erfarenheter.

– Jag började som praktikant på Umeå Energi för sju år sedan. Det innebär att jag fick erfarenhet av hur svårt det var att få en praktikplats, så vi har försökt ta fram praktikplatser i företaget. Förra året var jag mentor i mentorprogrammet Energy Buddies, jag är mentor på Luleå Tekniska Universitet och jag har gått handledarutbildning hos Sobona.

– Jag är även rekryterare och vill hitta en erfaren, utbildad medarbetare med fin personlighet, som delar företagets vision och värderingar. Det kanske ni känner igen. Hur tycker ni det går? Jag tycker det är svårt ibland, vi hittar fortfarande medarbetare men dammen börjar sina. För vår överlevnads skull behöver vi fylla på dammen och även odla egna fiskar. Här är branschvalideringen en del av lösningen. Vi behöver inte uppfinna hjulet, verktyget finns. Nu ska vi bara använda det, sa Linn Walllo.

Hon berättade sedan om Petter som har arbetat i 10 år som fibertekniker. Han ville prova något nytt men samtidigt gärna vara kvar i företaget.

– Vi vågade chansa på att utveckla honom när vi sökte vår nästa distributionselektriker. Validering ingick stod det i annonsen och vi förutsatte att den som sökte var villig att utbilda sig och att valideras på arbetstid. Det gick jättebra att synliggöra Petters kompetens med yrkesprofilen som verktyg. Han hade allt i yrkesprofilen för en distributionselektriker, utom just en elutbildning.

I dagsläget har Petter validerats för sju av elva moduler i yrkesprofilen efter att precis ha gått utbildning i stolpklättring. Han och Luleå Energi är inte i mål men Linn Wallo berättade att de snart kan ha Sveriges första validerade distributionselektriker. Det är dock inte viktigt att vara först, tyckte hon:

– Det är bara bra om någon annan hinner före – för vi behöver göra det här tillsammans.

Ta del av powerpointpresentationen. (pdf)
Läs mer om branschvalidering energi. 

Se hela föredraget:

Energikonferensen 231011 - 04 Branschvalidering säkrarkompetensförsörjning - Conny & Linn from Sobona on Vimeo.